Väcktes inatt av ett fasligt liv klockan halvtvå. Jag har fått överta makens gamla mobil, så det skrålade en U2 låt. Blev livrädd som vanligt, fick till slut tag i telefonen ett SMS från min dotters mobil. Tänka att så många tankar kan hinna födas i mitt huvudet på bråkdelen av en sekund. Nu hade det hänt något, hon skulle inte höra av sig till mig, utan ringa pojkvännen, var det bestämt. Fick med darrande händer fram meddelandet. -Dom är framme i Bangkok allt har gått bra! Puh, då föll tankarna på plats i min kaotiska hjärna. Min dotters kille skulle ju ha hennes telefon under resan, då hon skaffat en ny. När jag pratade med J idag, ville han inte ringa och väcka mig, utan av omtanke hade han skickat ett SMS. Måste ändra tonen för SMS, den var helt hemsk. Hon är nu framme i Australien och jag kan pusta iallafall 6 veckor framåt. Dom arbetar på en gård som ägs av en svenska, så skulle det hända något finns det stöttning där. Men sedan börjar det hemska, när dom ska fara runt och se Australien och sedan vidare till Thailand. Inget nytt på bebisfronten, börjar snart undra om Faramira bara har massa gaser i magen. Bamsegubben är inte alls kry, åt inte på flera dagar, satt bara och såg eländig ut, mager som en skrika. Visste inte vad det var fatt med honom. Började peta i honom sånt där drickbart som man köper på Apoteket med skogsbärssmak. Idag har han iallafall ätit både persilja och pellets. Började granska honom i munnen och det ser ut som en tand i underkäken är kortare  än den andra. Kan det vara därför han är skruttig. Vad gör man åt det??? Vetrinären igen??