Blev kanon och jag är glad för att jag åkte. Mådde bra hela dagen bland marsvin och glada vänners sällskap. Vi diskterade allt från 40-årskriser och bh storleker till virkning och kraftfoder. Jag är jättenöjd med mina djurs resultat, lilla Greta blev Bir J oc Izassa fick 88 poäng och sånt där silverkort, vad det nu är??? Den bästa var i allafall att min grupp blev godkänd så nu borde jag vara klar för att ansöka om uppfödarnamn och jag gjort rätt. Provet ska avverkas förstås, men det bör ju inte va så svårt. Härligt med all kreativitet som uppvisades i samband med maskeraden. Tog kort på alla men här kommer min absoluta favorit, som slutade på andra plats.

och min nuvarande hälsa säger mig att jag borde skita i Kalhäll och stanna hemma, men min hjärna säger att djur är anmälda och det krävs bara ett godkännande av en uppfödaregrupp och sedan är jag klar för att ansöka om uppfödarreg. Det känns som jag inte har något val, men jag har haft så förbannat ont i huvudet och i ryggen under veckan så jag känner mig helt under isen. Jag vet ju att en hel dag på utställning är påfrestande för både rygg, ben och hjärna. Jag avvaktar till imorgon, slutar ju 12.00 imorgon, så jag kanske hinner känna mig piggare.

Vi har våra goa lånepojkar här i helgen, så det är fullt upp kan jag säga. Vi har varit på stan och glott i affärer. Dom fick köpa sig varsin pärm att samla alla miljoner teckningar som tillverkas här. Dom kom i säng tidigt så nu har jag en stund med egen tid. Har plockat fram stickningen igen, så här stickas det så det ryker. Nu måste jag tillbaka till isdansen och se finalen. Har röstat tre gånger på Marcus F. Det är så underbart när han säger; Mycket kärlek till dig!!!

Nu är alla burar städade, klorna klippta och alla som ska med till Kalhäll badade. SKÖNT! Ingen av ungarna i K-kullen klarade sig tyvärr, vet inte vad det blir för fel. Det är nog bäst att naturen har sin gång. Känns så tungt när dom dör efter allt nattvak, man bygger ju upp någonting mysigt, där under nappstunderna. Bella har fått svamp, ser likadan som Faramira gjorde. Vet inte vad som händer. Faramira börjar se normal ut igen, gudskelov. Bella har fått  flytta in till sina gamla kompisar och verkar trivas med det. Nu ska jag gå upp och ta mig en varm dusch.

Brorsans 30-årsfest i går var hur kul som helst. Kom i säng 03.30 så idag har det inte varit fullt lika kul. Sovit mest hela dagen och matat den sista lilla kraken som är kvar. Piggnade till när jag var ner och kvällsamatade djuren, så jag har trimmat lite på dom djur som ska med till Kalhäll. Borde ha badat dom idag, men det får bli på tisdag när jag har burstädningskväll. Någon som har erfarenhet av matning. Hur länge kan dom bara leva på välling, borde den inte börja tugga i sig annat nu. Hur lär man dom det??? Jag är mycket tacksam för råd.

Två bebisar har nu fått gå hädan, dom blev bara svagare och svagare. Två kvar, men jag har inte så stort hopp för den minsta. Börjar vekna och tuttar inte på flaskan som tidigare. Den lilla svarta hanen är det dock fortfarande fart i. När det är dags för mat, krafsar jag lite i spånet. Då tittar han fram under mamma Bellas mage och kommer skuttande upp i min hand. Han har ett riktigt bra sug. Men det kan förändras fort, en ynka skvätt som hamnar i fel strupe och sedan går det snabb utför. Det skulle ju vara underbart att klara av att rädda någon, så man får credit för allt slit. För det suger när klockan ringer flera gånger varje natt och hela dygnet fungerar i tvåtimmars pass. Man har inte mycket ork kvar till varken människor eller de andra djuren. Annars har min semesterdag varit solig och jag har målat en sektion på planket. Imorgon ska jag laga tacopaj till lillbrorsans 30-årsfest. Så på kvällen är det party igen. Det blir nog lugnt för mig, för jag lär bara festa 2 timmar i stöten. Får ju lov att cykla hem och nappa marsvin. SUCK.

Dagen började med att jag vurpade, skulle hämta gräs åt Bella, då jag halkade på slipersen och föll handlöst. Måste slagit i en nerv, för satan i gatan vad ont det gjorde och armen var i princip obrukbar hela förmiddagen. Som tur var skulle jag och min kollega på en uppföljning i Stockholm idag, så armen fick vila. Bella + bebisar fick följa med. Kokade en termos med vatten så jag kunde värma majsvällingen. Det gick kanon, kollegan körde och jag kunde mata. Nappar dom varannan timma, dygnet runt så det är inte utan att man är lite sliten. Imorgon har jag semester för att måla staket, hur det nu ska gå??? Sedan ska jag försöka få hem 20 balar hö eftersom mitt höförråd är helt sopslut. Bella sitter i allafall med sina bebisar och tvättar dom lite ibland. Jag har försökt att hålla i henne och få ungarna till spenarna, men så fort dom suger tag, får hon liksom panik och sparkar undan dom. Vi får hoppas det här samarbetet mellan Bella och mig ska gå vägen. Alla har i allafall vänt viktkurvan uppåt. Men det har jag varit med om tidigare och ändå gick det inte bra. Så det är inte läge att säga hej ännu. Nu ska jag titta lite på TV innan sista matningen vid halv tolv, sedan är det bara att försöka sova några timmar, innan klockan ringer halv två. Fy för att vara småbarnsmamma, inget för mig.

Pigg som en lärka, när väl huvudvärken släppt, ska jag väl tillägga. Ut i solskenet och målade staketet. Sedan blev det ett kärt återseende i form av att min borttappade favoritfikus C kom på besök. Vi träffades när jag skrev min B-uppsats för hundra år sedan. C och jag fann varandra som vå tvillingsjälar. Av någon konstig anledning tappade vi bort varandra och nu träffades vi igen efter sju år. Sju år för mycket, gud vad det kändes att jag saknat honom i mitt liv. Det var så gott och se honom igen, han hade inte förändrats mycket. Läser du det här C, jag älskar dig, du är världens underbaraste fikus!!!! Bella mår inte så bra, hon äter men verkar deprimrad. Jag har satt henne i en liten bur med ungarna, har försökt få dom att dia. Men dom vill inte och Bella vill definitivt inte. Dom får hennes värme, men inget mer. Dom äter iallafall ur flaskan. Så nu är det varannan timme matning som gäller. Funderar allvarligt på om det är värt allt slit. Handmatningen har ju inte fungerat så bra tidigare. Men jag kan bara inte se dom tyna bort, utan att ens ha försökt. Vad tycker ni kära marsvinsvänner att jag ska göra. A-S din hona vill inte adoptera 4 bebbar?????