Imorse vaknade jag som vanligt, lika trött som alltid. Men hur det än är så nog pallrar man sig ur sängen när man snosat tillräckligt länge. Utförde morgonens vanliga bestyr i lugn och ro. Cyklade iväg och beräknade att vara på jobbet före åtta. Slog ett öga på min mobil när jag klev in och den visade 07.50 När jag svävade in på jobbet var alla i full gång, sneglade på väggklockan som visade på 09.30 Den har stannat var min tanke och muttrade att det var nog dags att byta batterier. Stämplade in och även stämplingen visade på 09.32 Då började min hjärna vakna till liv, jag hade kommit försent. Min hjärna hade svårt att koppla att det försvunnit 1,5 timma av mitt liv, utan att jag visste om det. Min jävla mobiltelefon hade tydligen hakat upp sig. Hela min dag blev upp och ner, min hjärna har liksom inte hämtat igen den tid jag förlorat, en otroligt mysko känsla. Klockan är nu hela 20.00 men i min värld är hon fortfarande bara 18.30 Hoppas allt rätar ut sig efter en natts sömn.